fund, såsom munieipaliteter odi regeringen. Deras sysselsättning baserar sig mer eller mindre på coope-rativa principer. 2) De till nästa grupp liörande 1,800,000 husliga tjänare komma icke att beröras af cooperations-rörelsen, med mindre associerade hushåll allmänt infördes; men med engelsmännens utpräglade förkärlek för den egna husliga härden är det icke sannolikt, att under de närmaste generationerna de oomtvistliga ekonomiska fördelarne af associerade hushåll komma att förverkligas. 3) Den handelsidkande klassen ■ fördelar sig i rundt tal mellan 330,000 köpmän, bodägare och agenter samt 670,000 personer, som befordra‘varutranspor-ten till lands och till sjös. På den förra klassens område göras talrika inkräktningar genom coopera-tiv verksamhet både inom arbetarebefolkningen, medelklassen och de högre klasserna, hvilka senare organiserat flere varuföreningar (s. k. supply associations) o. a. dylika. Inom bankindustrien hafva redan i stor skala aktiebolag trädt i stället för privatbanker och bankbiträdena åtnjuta redan flerestädes andel i vinsten. Det i förhållande till antalet sysselsatta arbetare mycket stora kapital, som erfordras inom transportrörelsen, gör det omöjligt för arbetsklassen att själf öfvertaga järnvägsdrift och dylikt. Sannolikt komma dessa företag alltid att ligga i händerna på kapitalstarkare personer eller ock innehafvas af regeringen själf. 4) Det finnes intet skäl, hvarför icke de inom åkerbruksindustrien sysselsatta personerna en gång i framtiden skulle komma att i större utsträckning sammansluta sig i cooperativa organisationer på ett sätt, som kunde förskaffa både arrendatorer och arbetare en säkrare och mera vinstgifvande kapitalplacering än för närvarande. 5) Bland de 6,400,000 inom andra industrigrenar sysselsatta personer tillhöra 1,300,000 bergverks-industrien och 270,000 maskinindustrien; 1.100,000