Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
bete, dag eller natt, hur som helst. Den är ett
dödtodt parlamentariskt foster.
Sjelfva grundsatsen om en normalarbetsdag hade
emellertid segrat med dess seger i de stora
industrigrenar, som äro det moderna produktionssättets
mest karaktäristiska produkter. Dessas underbara
utveckling från 1853 till 1860, som gick hand i
hand med fabriksarbetarnes fysiska och moraliska
pånyttfödelse, måste göra intryck äfven på det
slöaste öga. Ja, sjelfva[ fabrikanterna vis» stolt på
kontrasten mot de industrigrenar, der utsugningen
af arbetet ännu är "fri", och detta oaktadt
arbetsdagens lagliga begränsning och reglering måst steg
for steg under ett halfhundraårigt inbördeskrig
framtvingas trots just deras eget motstånd.
Fariséerna inom den officiella nationalekonomien
förkunnade nu att insigten om nödvändigheten af att
lagligen reglera arbetsdagen var en karakteristisk ny
upptäckt, som deras "vetenskap" gjort. Som om
det kan kallas för vetenskapligt framåtskridande att
göra fega eftergifter för den allmänna meningen!
Man förstår lätt att kapitalets motståndskraft
småningom försvagades sedan fabrikantmagnaterna
fogat sig i det oundvikliga och försonat sig dermed,
medan deremot arbetsklassens angreppskraft växte
med antalet af dess bundsförvandter inom icke
omedelbart i striden intresserade samhällsklasser.
Deraf kom det sig att framstegen efter 1860 voro
jemförelsevis hastiga.
Färgnings- och blekningsfabrikerna stäldes 1860
under fabrikslagen, och följande år följde
spetsfabriker och strumpväfverier efter. För
blekningsfabrikernas vidkommande skedde detta dock icke
utan motstånd. Den gamla komedin upprepades, att
det gud bevars var i arbetarnes eget intresse, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
