Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägen till framgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om jag varnar er för tre af de allvarligaste faror, hvilka
möta er på vägen till framgång.
Den första och mest lockande, de flesta unga mäns
förstörare, är dryckenskapen. Jag är ingen förklädd
nykterhetspredikant, utan en man, som vet och som
säger er hvad iakttagelsen lärt honom; och jag säger
er, att i de flesta fall, då en ung man misslyckats på
sin bana, har orsaken varit, att han vant sig vid
förtärandet af starka drycker. De andra frestelserna,
som möta, äro icke på långt när så farliga. Ni kan
ge vika för någon af dem och resa er igen och, om
icke återvinna förlorad grund, så dock hejdas på
vägen utför och vinna en aktningsvärd ställning. Men
att undfly den sjukliga törsten efter stimulerande
drycker är nästan omöjligt. Jag känner mycket få
undantag från denna regel. Först, således: ni får
icke begagna spirituosa till öfverdrift. Bäst att icke
smaka den alls, men om detta är alltför strängt, så
fastslå en gräns. Besluta att aldrig smaka spirituosa
utom vid måltiderna. Ett glas till middagen hindrar
icke er framgång i lifvet eller förnedrar er karaktär,
men jag ber er allvarligt att anse tömmandet af ett
glas vid en »bar» oförenligt med en gentlemans
värdighet och själfaktning, med hvad ni anser er skyldig
er nuvarande och blifvande ställning. Var alltför
mycket en gentleman för att sätta er fot i ett
barrum. Ni kommer säkert icke fram på er bana, om
ni icke håller fast härvid. Stå fast vid detta, och
er dödligaste fiende är besegrad.
Den näst största faran för en ung affärsman i detta
samhälle är, tror jag, spekulation. När jag arbetade
vid telegrafen här, hade vi ingen växelbörs, men de
personer och firmor, som spekulerade i de östra
staternas växelpapper, voro naturligtvis kända af oss
telegrafister. De kunde räknas på en hands fingrar.
Dessa män voro icke första klassens medborgare och
betraktades med misstankar. Jag har lefvat, tills jag
sett alla dessa spekulanter ohjälpligt ruinerade, både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
