Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelsk-amerikanska handelsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men steg, som leda dit, böra tagas redan i våra
dagar. Första steget ligger i att lämna föreställningen,
att handeln följer flaggan; verkliga förhållandet är att
handeln följer, dit spåret till den bästa fördelen leder.
Handeln respekterar inga flaggor; det lojala Kanada
köper sina »Union Jacks» i New York. Kanadas handel på
republiken är tre gånger så stor som på England och större
än med alla andra nationer tillsammans. Förgäfves söker
någon nation politiskt eller nominellt herravälde på
främmande område med afsikt att vinna fortfarande
affärsförmåner under frihandel och lika lagar för alla.
Den försäkrar sig om och fasthåller endast den marknad
den kan bäst fylla. Att offra millioner i penningar och
tusentals människolif för att erhålla politiskt öfvervälde
i ett nytt landområde kan ibland vara nödvändigt i politiskt
syfte, men aldrig i handelsintressen. Vi skola ha kommit ett
steg framåt, när det öppet förkunnas att politisk eröfring
icke är nödvändig för att eröfra ett nytt landområdes handel.
Denna sanning behöfver Amerika lära sig på nytt, då hon
försöker att få politisk makt öfver Filippinerna. De britiska
och amerikanska intressena äro skyddade, när samma lagar gälla
för alla nationer. Båda ländernas intressen rörande utländsk
handel ha blifvit desamma och borde leda till samma politik:
Öppen dörr och Fred – tillåtelse för alla nationer,
alla folk att följa egna utvecklingslagar i fullkomlig frihet.
Vi ha nyligen haft många bevis på sanningen af det gamla
påståendet, att »blod är tjockare än vatten», betydligt mycket
tjockare, som jag tror, mellan medlemmarna af vår egen ras. I
den nu framträdande dragningen till hvarandra mellan alla
engelsktalande – och allt hvad detta innebär – se vi gryningen
till en ny känsla – raspatriotism; en känsla af stolthet och
hängifvenhet, som den ena halfvan af rasen ger åt »Union Jack»
och den andra å »Stars and Stripes» – den andra af de två flaggor,
som gemensamt svaja öfver alla engelsktalande, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
