Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. Filantropien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 ARRETETS HJELTAR.
På hans tid var det någonting alldeles nytt att lära
döfstumma tala. Ludvig den femtonde ville nödvändigt se Péreire
och hans lärjungar och kungen af Sverige, som var
närvarande under flera experiment, förklarade att han aldrig sett
någonting märkvärdigare. Diderot skref i sin eneyklopedi:
»Pereires metod var hans eget snilleverk, resultaten af
densamma kan man finna i Vetenskapsakademiens historia».
Péreire var en föregångare till abbé de l Épée, som också
bör nämnas som ett mönster af oegennytta och uppoffring.
Genom en helt annan metod, ett alfabet bestående af tecken,
har abbé de TEpée genom tåligt arbete gifvit de döfstumma
ett språk, hvarigenom de kunna meddela sig med andra. Abbé
de TEpée underhöll sina stackars elever på egen bekostnad.
Han egnade sig med kropp och själ åt deras tjenst och
försakade sjelf det nödvändigaste för att kunna underhålla dem.
Bland mensklighetens välgörare vilja vi äfven framhålla
dem, som gjort sig till försvarare af de så länge förtryckta
och förslafvade negrernas frihet. En af de märkvärdigaste
bland dessa män är Antoine Beneset y född i Saint-Quentin 1718.
Förvisad från Frankrike genom det Nantesiska ediktets
återkallande, begaf han sig 1731 till Nya England med hela sin familj
och bosatte sig i Filadelfia. Han lemnade handel och affärer
för att egna alla sina krafter, sitt nit och sin verksamhet åt
de svartes bistånd och undervisning. Den allmänna fördomen
stälde förut negrerna utom menskligheten. Benezet stiftade
en skola för negrer i Filadelfia och han omhuldade den under
hela sitt lif med ett nit och en offervillighet, som aldrig
förnekade sig.
Channing, född i New-Port i Nordamerika den 7 april 1780»
var en af de kraftigaste befrämjarne af slafveriets
upphäfvande. Han hade mycken lust för arbete och studier, jämte stor
religiositet och synnerlig böjelse för tolerans och välgörenhet.
Channing var den amerikanska unitarismens ledare och redan
vid tjugutre års ålder blef han prest i en dissidentkyrka i
Boston, d.er han stannade till sin död. Hans popularitet var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
