Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aftonbladet — har ändtligen kommit, under fund med att
arbetarne böra få inhemta »ett högre mått af vetande än folkskolan
förmår skänka». Att för detta ändamål taga arbetareinstitutet
i anspråk kan emellertid ej falla den goda samtidan in, icke
ens sedan d:r Nyström upphört vara föreståndare och ledamot i
styrelsen. För Stockholms Dagblad — och efter detta
naturligtvis äfven för Aftonbladet — är och förblir arbetareinstitutet
ett »oskäradt tempel», hvilket ej ens kan renas genom eld och
svärd. Nej, något splitternytt måste det vara. Först och främst
måste man leta upp »ett antal aktade män inom samhället»,
d. v. s. sådane män som Dagbladet anser för »aktade». Dessa
män utfärda en inbjudning till bildande af en förening och »så
lider det väl intet tvifvel att icke sedermera både
kommunal- och statsanslag villigt skola lemnas». Till yttermera visso
upplyses att hufvudstaden icke lider någon brist på »lämpliga
lärarekrafter», hvilka desto hellre ställa sig till den nya
anstaltens förfogande som denna blir »rikare doterad» och framför
allt »fastare grundad» än d:r Nyströms skapelse.
VI betvifla ej att Dagbladets idé skall på visst håll möta
stora sympatier. Man bildar en förening, föreningen upprättar
ett läroverk, läroverket får statsanslag, statsanslaget blifver
»ordinarie» och så har man en »fast grundad» statsinrättning
med k. privilegium på att åt hufvudstadens arbetare utminutera
en bestämd portion af statskyrkan garanteradt vetande.
Anstalten får sina »fasta platser», och de »fasta» lärarne få
lektorslöner med löneförhöjning hvart femte år och rättighet att hvart
tredje år begära ännu mera. Ingenting fattas, icke ens
»akademiska qvarten» och en half spalts utrymme i statskalendern.
Detta är den vanliga gången för många andra inrättningar
än den af Dagbladet föreslagna. Dylika planer gynnas alltid
af det öfverflöd på både lämpliga och olämpliga lärarekrafter
som levereras af våra universitet. Det var derför något
ovanligt då ett undervisningsverk uppstod, hvilket, utan att erbjuda
»fasta» och af staten garanterade »platser», likväl drog till sig
utmärkta lärarekrafter och framför allt en talrik åhörareskara.
Det var något ovanligt att se ett institut uppstå som lefde blott
från dag till dag, men likafullt besjälades af pligttrohetens,
nitets, offervillighetens ande. Det var något lika ovanligt at
iakttaga den hängifvenhet och energi, ur hvilkas samverkan
institutet uppstod, som det var något öfverraskande att se en högt
aflönad statstjenare egna sin dyrbara tid och sin talang till det
folkliga verkets krossande och förstörande.
Vi vilja ej här dröja vid den parallel som erbjuder sig
mellan presidenten Forssell och doktor Nyström, mellan den
förres pligttrohet i sitt kall och den senares i sitt, mellan den
enes negativa verksamhet och den andres positiva. Vi vilja
stället med våra välönskningar dröja vid den »rikt doterade»
och »fast grundade» lärdomsanstalt som Dagbladet låter hägra
för sina läsares ögon. Vi äro nog fördomsfria att hylla all sann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
