Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III. Sanningens seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utan tvifvel torde den rättvisa, som positivisterna
ådagalägga i sina historiska framställningar, snart bli
allmänt insedd och rent af bli gjord till ordspråk.
Jag tillåter inig erinra derom, att
arbetareinstitutet är den första offentliga läroanstalt i Sverige,
deri systematisk undervisning meddelas i
kulturhistoria, och att den önskan ofta, ehuru förgäfves,
blifvit uttalad, att detta ämne skulle ingå i den
allmänna uppfostran i stället för den ensidigt politiska
s. k. verldshistoria, som meddelas i läroverken.
Särskildt förtjenar framhållas, att insigtsfulla personer,
som nitälska för folkhögskolorna, offentligt beklagat,
att kulturhistoria ej ingår i dessas
undervisningsämnen. Hvadan denna brist? Utan tvifvel emedan
detta ämne: menniskoandens och samhällenas
utvecklingshistoria ej kan framställas, då, såsom fallet
är i vara skolor, lärofrihetens princip ej får
tillämpas. Ingen objektiv historiker, som sätter sanningen
högre än det gällande bruket, högre än lefvebrödet,
vill åtaga sig att föredraga detta ämne, om han skall
beherskas af sidoinflytanden och ämnet skall stöpas
i en på förhand gifven officiel form.
Huru en ensidig och af en officiel doktrin
beherskad tankegång kan alldeles vilseleda det
kulturhistoriska omdömet, derom vitna åtskilliga af våra
akademiska doktorer, bland andra hr Forssell, som
anser dagen för Bastiljens förstöring den 14 Juli
1789 »mera påminna om tygellöshet och mord än
om ädel frihet» och som i betraktande deraf, att
positivismen derifrån räknar en ny tidräkning,
utbrister: »så olika kan äfven den religiösa smaken vara».
Är det då hr Forssell obekant, att 1789 års
revolution framkallades af de herskande klassernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
