Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörelse; man kan även hysa intresse för den, skriva
om den och lämna den sitt bidrag i
klassfrigörelsens namn. Men att påtruga den sina egna
tilläventyrs borgerliga synpunkter och personliga
meningar, vartill såväl borgerliga som akademiska
författare av skrifter om syndikalismen gjort sig
skyldiga t. o. m. under sken av att skriva speciellt
för “den svenska samhällsvetenskapen“, är helt
visst förkastligt. Att dock icke alla akademiker
äro lika stora viktig-pettrar som svenska docenter
har prof. Halvdan Koth i Kristiania genom sin
skildring av syndikalismen i sitt historievärk över
socialdemokratin givit ett hugnande bevis. — “Den
sociala författaren bör“, skriver Maxime Leroy i
företalet till sin bok La coutume ouvrière, “älska
sitt ämne men icke dölja det; han bör bemöda sig
om att bevara från all torka dessa människans
känslor, vilka, tro vi, ensamma sporra honom till
att lämna de fullständigaste förklaringarna och
som följaktligen skydda honom för förtal och
svartmålningar; lovtalet är i själva värket mer intelligent
än smädeskriften. Att inse tingens nödvändighet
är målet för all historia; det är icke antipatin för
syndikalismen som skall bringa insikt om denna
nödvändighet, ett ämne så rikt. Den oväld och
objektivitet, som krävas av iakttagaren och den
sociala författaren, böra förnuftigtvis tas i
betraktande under inflytandet av de båda olika
iakttagelserna: å ena sidan undgår ingen människa sin
miljös invärkningar och å den andra sidan den
bästa betingelsen att skriva en historia tillräckligt
opartiskt från denna miljö är alltid den stora
sympatin, ty den allena inspirerar oss till den fasta
och allvarliga önskan att i första rummet förklara
men aldrig svärta de dunklaste saker“.
Hur jag 1910 kom att skriva mitt förra arbete
om syndikalismen har jag berättat i Minnesbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
