Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
från Tyskland — är Michels den övertygade
syn-dikalisten, såsom tydligen framgår av hans
föredrag där, slutande med orden att "socialismen
endast kan pånyttfödas genom syndikalismen".
(Föredragen på konferensen äro utgivna från
trycket samt översatta och på ungsocialistiska
partiförlaget utgivna under titeln Syndikalism och
socialism, 1916). Vad Sombart beträffar har han en
gång varit en lidelsefull anhängare av Marx, men
från vilken även han en dag skulle "ta avstånd".
Tonen och framställningen av syndikalismen i
Michels’ anförda arbete är vörden en helt annan än
då arbetet som artiklar var infört i sagda arkiv.
Alla dessa avfall, som vi trott ega ett särskilt
intresse att här erinra om, har ingenting att betyda
för syndikalismen. De äro endast ett memorandum
för arbetarklassen att uteslutande lita på sig själv
som klass, sin egen kapacitet och sin egen klass’
fastställda mål. Sorels råd till arbetarklassen att
icke lita på bourgeoiskunskapen och dess präster
drabbar sålunda numer även honom själv. — Michels,
vilken stod mitt uppe i den franska och italienska
syndikalismen och även torde ha haft personlig
beröring med "eremiten i Boulogne-sur-Seine"
(invid Paris), säger om Sorel, den högt och fint
bildade, av en mängd andliga intressen besjälade
kulturmänniskan, att han ofta bemödat sig om att
icke förneka sina revolutionära teorier, men väl
har han själv, en moraliskt utpräglad karaktär,
"uppgett deras praktiska genomförande, när han
trott sig finna att de värkade socialt opedagogiskt
eller oriktigt användes av massorna". (Grünbergs
Archiv für die Geschichte des Sozialismus und der
Arbeiterbewegung, årg. II (1912) s. 492.)
Även är att beakta att mellan "den nya skolan"
och de teorier arbetarna själva genom sina egna
författare formulerat råder icke alltid överensstäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
