Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
eller någon för dagen gällande socialistisk
skol-riktning, dem han innerligt hatade och lidelsefullt
angrep, ej häller ville han underkasta sig något
parti av vad slag som hälst, han var den ytterligt
gående individualisten. Men icke förty var som
sagt hans inflytande kolossalt just på den franska
arbetarens tänkesätt’, alltså på dennes teoretiska
uppfattning.
Har man i sin beskäftiga litenhet gjort allt för
att tända rökelse för Sorel, för det han var ett namn
och anger honom t. o. m. som den syndikalistiska
rörelsens upphovsman beträffande läran, så kunde
man å andra sidan ha väntat av Cornelissen att
han skulle ha tagit nödig hänsyn till att Sorel själv
icke räknar sig den äran till godo, väl häller
aldrig därpå gjort anspråk. Ehuru han känner och
även förkunnat, soin vi sett, den nutida
arbetarklassens sociala och historiska uppgift, har han,
tror jag, aldrig satt sin fot på ett folkmöte, icke av
högfärd eller inbilskhet. Men det skulle icke
förvåna, om han avhållit sig från arbetarmöten och
allt direkt deltagande i den aktiva arbetarrörelsen
för lycksökarnas skull i över- och underklass och
för det ständiga kivet om placeringen vid
arbetarrörelsens köttgrytor. Det är efter mitt
förmenande orätt att bestrida en Sorel, en Labriola, en
La-gardelle karaktären av syndikalismens teoretiska
märkesmän. En kulturrörelse utan litteratur vore,
jag höll nästan på att säga, ett monstrum. Vad
Cornelissen kan ha att anmärka mot en Berth, en
Leone må ega ett visst fog för sig; och om dem
som prata och skriva i vädret skola vi inte alls
tala. Att Lagardelles syndikalistiska tidskrift aldrig
haft någon egentlig läsekrets bland arbetarna, är
väl dock ingenting att klandra. Det är nog att den
haft och har läsare. Att hans revy kunnat utgivas
under gångna 15, 18 år ådagalägger, tyckes mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
