Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
lämplig världen runt, varhälst arbetarklassen är
ekonomiskt organiserad. I ifrågavarande arbete är
bland de juridiska organisationsstadgarna
arbetarrörelsens historia därjämte så invävt att man i
själva jvärket kunde fråga sig huruvida arbetet i
främsta rummet är ett historiskt eller ett juridiskt
värk, det bästa är att det är båda delarna, så att
man glömmer juridiken för historien; och
juridiken göres historiskt levande som en produkt av
mänsklig id, mänsklig strävan, mänsklig entusiasm,
mänsklig vilja.1)
Prof. Kotii i Kristiania har lämnat i sitt, i vårt
förord redan omnämda arbete om
socialdemokratin, utkommet på norskt landsmål 1915, en strängt
objektiv framställning av syndikalismen på ett
20-tal sidor. Ehuru själv socialdemokrat, erkänner
han att den politiska socialismen, d. v. s.
socialdemokratin har fått färg av syndikalismen, — "ett
revolutionärt inslag håller på att växa fram med
djärvare krav även i politiken". Syndikalismen
har "sprängt en kil in i den socialistiska politiken".
Och Koth betraktar det som "ett allvarsamt
spörsmål" för socialdemokratin, huruvida den skall
kunna finna en lösning på den strid mellan "politiska
och revolutionära socialister" som allt sedan den
första arbefarinternationalen (1864—72) stått dem
emellan; eller om den "skall gå under på den".
Kasta vi så en blick på pressen.
2. Pressen. — Till vad jag i min förra skrift om
syndikalismen meddelat angående uttalanden om
syndikalismen (s. 72 och närmast följande sidor),
vill jag lägga några nya av alldeles särskilt intresse.
1)JIr mina på. Ungsocialistiska förlaget utgivna två småskrifter
Lag och rätt, 1916, s. 39—40 samt Makt och rätt, 1917, s. 23. —
Bourgeois-rätten, dess sedvanerätt har ävenledes funnit sin samlare,
Pothier, av Leroy benämd "denna sedvänjans store teoretiker".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
