Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
"om mänskligheten faktiskt är så allsmäktig som
syndikalismen påstår att den i värkligheten är i
stånd att forma det sociala livet efter sin vilja,
varför gör den det då icke?" är icke så litet naiv.
Viljefilosofin är en högst nyanserad filosofi,
varom namnen på dess främsta anhängare även strax
ger en antydan. Till viljefilosofer räknas nämligen
Kant, Fichte, Schopenhauer och Nietzsche, Proudhon
och Blanqui, Döhring och till dels Marx; den
modernaste av dem alla är Bergson, den franska
modefilosof som i hög grad inspirerat Georges Sorel.
En politiker av den moderata och opportunistiska
fredspolitiken som Jaurés tillstår — ärlig och
uppriktig som han alltid var i sin
politiskt-parlamen-tariska värksamhet — att "den höga revolutionära
idealism", som syndikalismen representerar, är "ett
oöverträff ligt uppfostringsmedel’för arbetarklassen".
(Se en artikel "Jaurés om syndikalismen" i
Syndi-kalistens julnummer 1913.)
Frederick van Eeden den holländske läkaren,
diktaren och kooperatören, känd i Sverge genom
översättningar av hans arbeten och föredrag hållna i
Stockholm, jämställer syndikalismen med
reformationen. Vad den på sin tid var för kristendomen
är syndikalismen för socialismen. Vi ha, säger
han, alla längtat efter ett nytt ord, en ny lösen
som skulle bebåda en annan kurs än den
parlamentariska politik socialdemokratin slagit in på.
(Se en i Syndikalisten översatt uppsats av van
Eeden om syndikalismen för den 17 maj 1912).
Kort före sin död lär Jack London, det sociala
livets bekanta romanförfattare, vilken förut hade
tillhört socialistpartiet, ha sökt inträde i en av
I. W. W.:s avdelningar The Cleveland Propaganda
League enligt en av de internationella notiserna i
Syndikalisten för den ss/3 (?) 1917.
Inom storkapitalismens läger har man ej häller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
