Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
sterparti, det senare gående den nybildade s. k.
Zimmerwaldlinjen med krav på en ny, tréd]e
socialdemokratisk International.
Vid dessä den första Internationalens kongresser
behandlades såväl generalsträjken (jfr historiken i
min förra skrift, s. 195) som direkt aktion,
avhåll-samhet från politisk-parlamentarisk värksamhet,
fackföreningarnas övertagande av produktionen
eller deras omvandling från kamporganisation till
produktionsföreningar, varpå allt vi här icke kunna
ingå såsom ett alldeles för vidlyftigt ämne. Från
början kallade anarkisterna sig icke anarkister utan
socialrevolutionärer eller anti-autoritära
kollektivister, sedan socialistiska federalister och slutligen
på förslag av Krapotkin, Réclus m. fi. å deras
kongress i Chauz-de-Fonds 1880 anarkistiska
kommunister. Sedan dess har libertärer även blivit en
rätt så vanlig benämning på dessa kommunistiska
anarkister.1) ""
Teoretiskt har Marx, framför allt under sitt
första revolutionära utvecklingsskede8),
tvivelsutan lagt delvis grund till syndikalismens teori och
*) Jfr. Steklow, Die Bakunistische Internationale nach dem
Haag-kongress 1872 bis 1881 (1914) samt samma förf. Michael Bakunin.
Ein Lebensbild (1913), två upplysande småskrifter, tillgängliga i
Arbetarrörelsens arkiv. — Leroy ägnar Internationalen en
ingående framställning i sitt värk La coutume ouvriére.
2) _Marx" utvecklingsskeden ha varit tre. Den första infaller un-
der åren 1847—1867, då han, stående under inflytande av den äldre
franska socialismen, förnämligast var blanquist eller insurrektionist
och förespådde en plötslig revolution av en diktator; den andra
ligger mellan 1867, då hans "Das Kapital" utkom, och 1871, den
tredje efter Pariskommunens fall 1871 till hans död 1888, då han
framför allt var parlamentarikern. Toge man dessa utvecklings-
skeden i beaktande, skulle alla de motsägelser om Marx som nu
florera här i landet lätt kunna undvikas. Marx’ kommunistiska
manifäst härstammar från hans revolutionära tidsskede, det enda
förklarande faktum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
