Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
samhällets nya organisationsprincip.
Arbetarorganisationerna hade återvunnit, såsom det sades,
därigenom sin oavhängighet och kunde nu ställa sig
på ekonomisk grund. Fackföreningarnas
landsförbund, bildat under "den röda påvens — Guesdes
— protektion 1886, blev satt ur räkningen och det
upplöste sig omedelbart därefter. Aret därpå eller
1595 stiftades den syhdikalistiska
landsorganisationen Allmänna arbetsförbundet (C. G. T.)
Militanterna inom den franska syndikalismen, d.
v. s. de driftigaste och mäst värksamma inom
rörelsen ha utgått från tre olika läger i Frankrikes
offentliga liv, nämligen från det socialistiska
parti-lägret, som man lämnat på grund av missnöjet
med de olika partifraktionernas politiska kurs, hit
hör t. ex. C. G. T.:s förre generalsekreterare
Grif-fuelhes, som från början var blanquist; från
anarkisterna, de bland dem vilka slutit sig till
syndikalismen, emedan de trött sig här kunna bäst omsätta
sina idéer; hit hör utom de förut nämda PelFoutier,
Niel och Pouget Monatte, han som nyligen utgått
ur landsorganisationens högsta utskott på grund av
dess vacklande och principlösa ställning till
världskriget (varom mycket skrivits i Syndikalisten och
Brand 1915), Yvetot, Delesalle, Broutchoux,
Pier-rot (f. d. Allemanist) Jouhaux, C. G. T:s
nuvarande generalsekreterare; samt slutligen från
fackföreningsfolkets egna led, de "extrema" syndikalisterna.
De inom det politiska lägret längst till vänster
gående revolutionära allemanisterna samt
anarkisterna ha tillfört den franska syndikalismen dess
revolutionära anda, mål och medel. Allt eftersom
det ena eller andra elementet av de nämda tre
kategorierna göra sig gällande inom den franska
landsorganisationen, får även dess arbete prägel
därav. Landsorganisationens stadgar utgöra en
syntes av de olika riktningarnas andliga habitus, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
