Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
Syndikalismens kamppolitik.
Parlamentarismen.
Staten liksom arbetsgivardömet äro enligt
syn-dikalistisk uppfattning arbetarklassens ärkefiender;
den senare i egenskap av utsugare och egenmäktig
innehavare av arbets- och produktionsmedlen;
den förra i sin egenskap av kapitalismens
representant, uppehållare och försvarare.
Syndikalisten kan då lika litet delta i parlamentets
politiska värksamhet, som tjänar uteslutande statens
syften, som frivilligt underkasta sig kapitalistens
exploatering av hans arbetskraft. "Under de 650
år som den engelska staten bestått och allt det
som är förbundet med staten — parlament och
rättväsen — har den", säger Tom Mann, "icke för
en enda dag behandlat folkets angelägenheter annat
än som saker som tillhöra en lägre och undertryckt
klass av undersåtar, vilken är av betydelse endast
när det gäller att tjäna, slava och betala skatter".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
