Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsintensitet och verkstadsorganisation af Nils Fredriksson och Axel Palmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
största intensitet och verkar ovillkorligen eggande på de
underordnade.
Diagram II visar kraftåtgången under olika tider på dagen. I
detta fall utgör högsta kraftåtgången 700 hästkrafter. Den fulldragna
linien visar oss, huru kraftåtgången, som kl. 7 f. m. vid
arbetsperiodens början är .‘JOO hästkrafter, eller hvad som åtgår attdrifva
maskineriet obelastad t, först kl 8 f. m., eller en timma efter arbetets
början, kommer upp till sin normala höjd, för att sedan återigen
börja hastigt falla en timme före arbetsperiodens slut. Samma
historia upprepas under eftermiddagen. Den punkterade linien visar,
hurudan kraftkurvan borde vara, om alla arbetare i rätt tid börjat
arbetet och fortsatt därmed till arbetsperiodens slut.
En dylik mätning af kraftåtgången, hvilken utan stort besvär
kan företagas i en någorlunda modernt ordnad verkstad, gifver
ar-betsledaren en god öfverblick öfver arbetsintensiteten och skulle nog
omedelbart följas af en omorganisation af kontrollen på arbetarens
tid. En blick på detta diagram sätter arbetsledaren i stånd att
riktigare värdesätta sina förmän och besparar honom tidsödande
vandringar i verkstaden. Pa förmännen verkar medvetandet af en dylik
statistik som en sporre till punktlighet och bättre eftersyn af sina
arbetare. Kostnaden för dess införande är en bråkdel mot kostnaden
af de kol som brännas för drifvande af ett sysslolöst maskineri.
Ytterligare en viktig omständighet som hindrar
arbetsintensitetens ökning vid våra verkstäder, är frånvaron af ett ordnadt
lör-råd. Huru mycken tid förspilles ej i våra verkstäder blott i väntan
på eller under sökande efter den behöfliga materialen. Äro ej
förrådet och materialinköpen ordentligt ordnade och planerade, går ofta
en dvrbar tid förlorad. Här torde i de allra flesta fall en af huf-
v
vudorsakerna vara att söka till de svenska verkstädernas och brukens
oförmåga att hålla sina åtagna leveranstider, hvilken oförmåga
utgör det allra största hindret mot upparbetandet af en export.
Vore saken ej så ytterligt viktig, skulle man nästan frestas att
le, när man fått en närmare inblick i förhållandena här hemma inom
detta område, jämfördt med hur man har det ordnadt i utlandet. I
stället för en ansvarig inköpare, köper här ofta den förste bäste af
tjänstemannapersonalen. Håller man sig verkligen med en
förråds-förvaltare, erhaller denne ofta ej underrättelser om inköpen, förrän
efter det varan är levererad. Kanske det rent af ej finnes plats att
lägga materialen under las, utan den allra största delen vräkes ute»
hvar det bäst passar sig, utan att det väges eller på något vis
kontrolleras om man verkligen erhållit det begärda; sedan får en
hvar som behöfver något, själf söka leta sig till det.
Huru manga af våra chefer känna ens på 10,000 kronor när
värdet af sitt förråd? Och hvilka »låt-gå-metoder> användas ej vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
