Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmetoder inom verkstads- och maskinindustrien i Amerika af Henry von Kræmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dela Älven att man icke hinner bli dåsig och olustig, och därför med
friska tag går en tidigare kvällssignal till mötes. Dessa här ofvan
relaterade förhållanden borde vill beaktas, ty de ha säkert ett stort
inflytande både på arbetshumör och arbetsintensitet.
Vi komma nu till de egentliga arbetsmetoderna, som utgöra den
viktigaste och mest betydelsefulla delen af det amerikanska industri-
systemet. På många ställen i Sverige liar det försäkrats, att vi
använda fullt ut lika modärna arbetsmetoder som man har i Amerika,
begagna oss af amerikanska verktygsmaskiner, själfhärdande stål, o. s. v.
Mycket möjligt, men ändå klagar man, dels öfver den svenska
verkstadsindustriens betryckta läge, dels öfver den ringa
arbetsintensiteten, och icke minst klagas öfver arbetarne, som denna fråga till stor
del berör. Den svenska arbetaren liar dock, tvärt emot hvad man
skulle kunna förmoda att döma af de uttalanden, som göras
angående honom här i landet, ett mycket godt namn om sig i Amerika,
där han är omtyckt och i en del fall eftersökt. Felet ligger nog
därför uti det system, eller hellre den brist på system, som’ är
rådande inom verkstadsindustrien i vårt land. Det fordras något mer
o
än amerikanska verktygsmaskiner, själfhärdande stål och klagomål
på dem som arbeta därmed, det fordras ett konsekvent, genomtänkt
och omutligt genomfördt system. För oss fordras det icke så mycket
moderna maskiner och verktygsstål, som stå inför snart sagdt hvilken
hastighet som helst, sådant ha vi kanske nog af tillsvidare: det
fordras en verklig vilja, en kraftig sträfvan efter att förenkla och
ekonomisera och till det yttersta taga vara på minuterna och
sekunderna. Betrakta Brown and Sharpe’s verkstäder, hur man där
tillvaratager hvarje minut, från det hvisslan gär på morgonen tills den
ger signal på kvällen. En förlorad tid skulle ögonblickligen märkas
uti firmans tidsjournaler. Hvarje arbetsoperation, från den minsta
och enklaste till den största och mest komplicerade, har sin vissa,
kända tidsgräns, inom hvilken arbetarne äro tvungna att röra sig.
Maskinfirman (irould and Eberhardt i Newark, N. J., hade hvarje
liten del af äfven de mest invecklade automatiska fräsmaskiner
antecknad. Vid ett arbete, för svarfning och polering af en axel,
erhölls ett tidkort, på hvilket arbetsnumret och operationens slag stodo
angifna genom förmannen. När arbetet tog sin början, ringdes kortet
¡n, d. v. s. man förde ned det i en tidregistreringsapparat, tryckte
på ett handtag, och på kortet fanns därefter på minuten afstämplad
den tid, vid hvilken arbetet tog sin början. Sedan nu detta arbete
var färd igg jord t måste man på ett liknande sätt ringa ut kortet,
där det således fanns noga angifvet hur lång tid arbetet hade tagit.
Kn viss tidsgräns var gifven, inom hvilken man fick röra sig; kunde
man gå under denna betalades en premie, som dock sällan var
möj-lig att nå på grund af den nedpressade tiden; kunde man däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
