Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmetoder inom verkstads- och maskinindustrien i Amerika af Henry von Kræmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allting där gick trögt och dåsigt till väga. Den, som inte ville
vara med i laget, blef ansedd som ett tjurhufvnd och fick gå sin
egen väg. Kontorister och ritare ansågo sig som en särskild kast,
hvilka af någon högre anledning beklädde de ansvarsfulla posterna
vid pulpeten och ritbordet. Men i Amerika kunna inga ritare eller
kontorister smita hem och draga en stilla spader om
förmiddagarna, det är då sant och visst! I stället skall här anföras en
för det amerikanska industrilifvet rätt betecknande episod. En i
orman vid en större verkstad stod en dag och lutade sig ut genom ett
fönster och säg ned på gatan. Af en händelse kommer verkställande
direktören förbi, märker den för ett ögonblick sysslolöse mannen och
frågar därpå: >Are you working here?» »Yes Sir!», hvarpå
direktören svarade med ett långdraget: »All right.> Men dagen därpå var
förmannen afskedad.
Det ligger emellertid en viss demokrati öfver den amerikanska
industrien och dess ledning, och denna yttrar sig däruti, att af hvarje
man begäres att han skall arbeta, i hvilkcn ställning han än står.
Kontorspersonalen intager en helt annan ställning till arbetet än
livad som är fallet i Sverige, detsamma gäller äfven för ingeniörer
ritare, förmän etc.; äfven hos det högre befälet råder en annan ton.
Direktören har i många fall arbetat sig upp till sin ställning från
springpojke, har därför enkla vanor, arbetar själf och ligger i, men
fordrar också att andra skola göra det. Ingen går säker om sin
plats, ingen kan lita på att få behålla sitt arbete, ty är det möjligt
att genom en enklare metod eller på annat sätt undvara en man,
får han ovillkorligen gå. Det ta ges ej mera hänsyn till dem som
arbeta inne pä kontoret än till arbetarne ute pä verkstaden, och
de som ha sitt lefvebröd genom kontorsarbete stå icke i nägon sorts
undantagsställning, som berättigar dem till att arbeta mindre. Vid
många stora firmor forsöktes med kvinnlig kontorspersonal, emedan
denna är billigare än manlig, men nu har man återigen börjat med
den manliga, ty män kunna arbeta intensivare än kvinnor. Äfven
finner man, att ingenjörers ställning är väsentligt olika i Amerika
mot i Sverige, ritares i all synnerhet. Den yngre generationen i
Amerika har helt andra vanor än dem, som känneteckna en god del
af våra unga män. Det ligger en större skötsamhet öfver hela
linjen, och vårt utelif och suddande, väl mest ute på bruken och i
småstäderna där inga andra nöjen finnas att tillgå, skulle inte bära sig
i Amerika, där man i allmänhet fordrar långt mer skötsamhet än
hos oss. Samme ingenjör, som berättade hur det gick till på ett
järnverk här i landet, skildrade äfven den anda som rådde på de
platser (stålverk) i Amerika, där han varit anställd. Visserligen
skyndade ingen på arbetet, som var mycket själfständigt, men ändå gick
det undan. Man liksom kände det på sig, det låg i luften, och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
