Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Slöjd- och handarbetets betydelse vid uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
en slöjdundervisning med snart sagdt terminligt ombyte af lär-
jungar; ty dessa medhinna då ju icke mer än de allra första
grunderna eller förvärfva sig jemt upp lika stor skicklighet,
som denne på sex veckor utbildade slöjdlärare eger. Hur
dessa lärare för öfrigt på sex veckor skola medhinna inhemta
kunskap i det ingalunda lätta snickeriet med dertill hörande
svarfning samt dessutom lära sig sköta verktygen, som ju äro
många och mångskiftande, deras hopsättning, lagning, slipning
m. m., samt träslagens art och användning ro. m. — detta
förstår jag ej. Säkert är, att det skulle väcka alla förståndigas
förvåning och löje, om någon åtoge sig att på sex veclcor till
slöjdlärarinna utbilda en i stickning, sömnad, märlcning och Ull-
klippning ni. m. alldeles okunnig lärarinna.
I denna skolslöjdens påyrkade valfrihet eller skolynglin-
garnes rätt att sjelfve bestämma, om de skola slöjda eller
icke, anser jag ett svårt fel ligga, som en gång må hända
skall undergräfva och döda den nu så prisade svenska skol-
slöjden. Säkert är, att, om någon vore hatare af eller mot-
ståndare till skolslöjden, han skulle för visso knappast kunna
upptäcka ett förträffligare och verksammare medel till skolslöj-
dens undergräfvande och dödande än just friheten för ynglin-
garne ait få slöjda eller icke slöjda, allt som lusten faller på
dem.
Nu är ju förhållandet med oss menniskor så, att vi i all-
mänhet äro allt för mycket benägne att undandraga oss så-
dana allvarliga sysselsättningar, som icke äro för oss alldeles
nödvändiga. När så är, och det är ju obestridligt, så tyckes
det mig farligt att för ungdomen med dess svagare karakters-
bildning göra vissa och såsom förträffliga erkända discipliner
valfria, förr än dessa discipliner så djupt inträngt i folkmed-
vetandet, att de anses för nödvändiga och oumbärliga för en
sund uppfostran. Men så är ännu icke förhållandet med skol-
slöjden. Det skulle alls icke vara farligt att göra aritmetiken
till valfritt ämne i våra skolor, ty alla inse detta ämnes nöd-
vändighet, och derför lära alla barn att räkna. Först då vi
få skolslöjdens nytta och nödvändighet för ungdomen så djupt
inpreglad hos oss, som nödvändigheten t. ex. af aritmetiken
nu är, först då må slöjdundervisningen gerna blifva valfri;
men till dess vi kommit derhän, bör och måste den vara obli-
gatorisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
