Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Samuppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
vissa åskådningar rådande, som icke rigtigt hålla stånd, om de
närmare åskådas.
För den händelse nyss nämnda »kurtis» skulle yppa sig,
så kan sådan lättare rättas och aflägsnas af samskolan, än
fallet är med den «kurtis», som emellan afskilda goss-skolors
och flick-skolors lärjungar drifves utanför skolan.
Hvarför samarbetet i skolan med sina allvarliga och regle-
menterade sysselsättningar mera skulle uppegga till osedlighet
än detta dagliga sällskapande utanför skolan, dessa promenader,
besök, barnbaler, teater- och skridskogång m. m., förstår jag
ej. Allvarligare tankar måtte väl väckas under skolarbetet än
under dessa lektillställningar? Nyfikenheten könen emellan
stegras ingalunda genom gemensamma, magtpåliggande arbeten
och studier, tvärtom, den stillas. Mycket inträffar under skol-
lifvets allvar, som späker en lättfärdig fantasi, och den sida,
från hvilken ungdomen i samskolan lär känna hvarandra, är
ingalunda skämtets. De få der ofta erfarenhet af att förmåga
och krafter fattas dem för uppfyllandet af sina pligter mot
skolan, att fel och brister vidlåda dem, och vänliga råd och
allvarliga förmaningar måste de mottaga enskildt eller inför
klassen med åtminstone i yttre hänseende ödmjukt sinne. Allt
detta späker, uppeggar icke.
Vissa för sedlighet ledsamma erfarenheter från hufvud-
stadens läroverk bekantgjordes genom tidningspressen för några
år sedan. Utan att alls på ringaste sätt vilja rosa den skola
jag förestår, ber jag få nämna, att efter företagen noggrann
undersökning har det befunnits, att ingen enda af Praktiska
Arbetsskolans lärjungar deltagit i dessa ledsamheter, oaktadt
af det till nära 200 uppgående barnantalet åtminstone 30 ä 40
kunnat vara med i eländet. Detta kan ju vara en tillfällighet,
och jag skulle ej alls hafva talat härom, i fall icke Stockholms-
tidningen »Aftonbladet» då fäst uppmärksamhet derpå. Jag
vill ej säga, att det vittnar särskildt godt om skolan, men det
torde dock visa, att samuppfostran här icke bidragit till osed-
lighet och således icke i och för sig haft menliga följder. Men
till de allmänna läroverkens representanter ville jag hemställa,
om tillståndet i dessa läroverk i sedligt hänseende är så för-
träffligt, att de icke önska det annorlunda? Om nu så är, och
om samuppfostran skulle befinnas vara ett af Gud gifvet medel
till erhållande af ett bättre tillstånd, hvarför skola vi då vara
motståndare till detta undervisningssätt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
