Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Pappersbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pappersbruket.
Den breda älfven bildar ett mäktigt vattenfall ej långt
ifrån sitt delta, och där ligger pappersbruket på en klippö
midt i den brusande forsen. Den allmänna landsvägen går
tätt förbi, och en väldig bro är slagen just öfver själfva fallet
i samband med dammbyggnaden. En stor bro leder också
ut till ön, där de imponerande fabrikskomplexerna äro
uppförda. Det är den enda vägen ditut, och vakten, som skall
skydda fabriken för obehörigas intrång, har bara en hög
gallergrind vid brons slut att fästa sin uppmärksamhet på.
Den kringliggande trakten har intet obehag af allt det bråte,
som samlas kring en stor fabrik och särskildt ett
pappersbruk. Alla upplagsplatser af trä och annat råmaterial äro
koncentrerade på den lilla ön. Men den obehagliga lukten,
som en industri af detta slag sprider omkring sig, kan icke
utestängas af öns isolerade läge. Den käns lång väg, och
traktens folk vidt omkring veta vindens riktning och spå
t. o. m. väder efter luktens mer eller mindre starka intensitet.
På nära håll kan den ibland bli rent outhärdlig för den, som
icke länge bott intill fabriken och fått skärpan hos sitt
luktorgan aftrubbad genom daglig nötning.
De, som förr bidragit till sitt uppehälle med att fiska i den
närliggande sjön, klaga också öfver att fabriken förorenat
fiskevattnet. Sedan den byggdes upp, vantrifs fisken, dör
eller flyr sin väg. Den tycks icke ha så lätt att acklimatisera
sig som människan. Ifall man frågar en arbetare vid bruket,
om han icke pinas af lukten, så svarar han, att han just icke
längre märker den. Men för annat folk vore det väl, om
pappersbruken kunde isoleras på öar, hvarifrån det vore så
långt till fasta landet, att den gemena odören hunne
förflyktigas på vägen.
Pappersbruk måste vi i alla fall ha, och så länge vi icke
uppfunnit en annan tillverkningsmetod eller fått fatt i ett
råmaterial, hvars behandling kunde bli litet luktfriare, få vi
finna oss i det som är. Ty papper kunna vi icke undvara.
Gladstone yttrade en gång i engelska parlamentet vid en
debatt, där han talade för upphäfvande af pappersskatten:
»Jag tror, att den ärade församlingen icke gör sig en
tillräcklig föreställning om hur mångfaldig användningen af
papperet och pappersämnet är. Jag har i min hand en
förteckning på sextionio olika industrigrenar, om hvilka ingen
förut skulle hafva misstänkt, att de begagna sig af papperet
såsom råämne. Papperet användes af bandagisten, som af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:54:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/arbson/0104.html
