Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 137 —
ju intet, då vi länsa och hålla oss ute till hafs.
Den enda faran är, att vi kunna komma in i
drifisen, men det tror jag dock knappast, den
packar sig nog ej i det här vädret. Men säg
mig, junker, hvad får jag för besättning. Några
skärgårdsbönder eller fiskare kunna väl sköta segel
och roder, men om det blir strid? De revalske äro
säkerligen redan ute och drifva sin röfvarehand-
tering,"
Mats drog ihop sina buskiga ögonbryn och
tog sig en funderare. ,Ännu har jag ej fått ihop
något sjövandt krigsfolk. Mina egna fåtaliga
knektar äro landkrabbor, de skulle bara ligga
sjuka och spy ned däcket i sådant här väder.
De skulle ej röra ett finger, om fienden föll öfver
dem. Två man tror jag, jag kan gifva er. De
äro något litet sjövana och skjuta säkert både
med rör och stålbåge."
Deken skakade på hufvudet. , Skall jag fram-
föra viktiga budskap, så måste jag ha folk, stridbart
folk på skutan. Sex man är det minsta. Med mig
blir det då sju stridande. Skärgårdsborna få under
striden sköta segel och styre."
Junker Mats ljusnade. Han befallde en tjänare
att hämta in Silvendoin. Rotemästaren infann
sig smutsig och gråblek. Han hade frusit och
haft det ruskigt i den mörka, fuktiga källaren.
Han såg ödmjuk och ynklig ut och bugade sig
djupt.
,Är du sjövan, har du stridt till sjöss", frågade
Mats Knutsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
