Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 140 —
Då Silvendoin fick höra, att han skulle tjäna
under Deken, kom han strax fram till denne och
bugade sig djupt.
,Rådman, ni är mig väl ej gramse för att jag
utfört min förre herres, grefve Johans uppdrag.
Ni vet, att en soldat måste lyda, och jag tror, att
ni skulle hysa en lägre tanke om mig, ifall jag
ej gjort allt hvad i min makt stod för att ut-
föra mitt uppdrag, huru obehagligt jag än fann
det, ty ni må veta, Johan Deken, att jag alltid
ansett er för en ärlig och skicklig man och har
alltid beklagat att vi stått på olika sidor. Vill
ni gifva mig er hand och låta allt gammalt groll
vara glömdt.” Silvendoin räckte fram sin hand.
Deken, alltid godmodig och försonlig, slog till
och skakade hjärtligt den andres hand.
Båten lade från land och för sida vind styrde
den ut mot öppna hafvet. Silvendoin höll sig
ständigt vid Dekens sida och var uppmärksam
och vänlig och smickrande, så att rådmannen be-
gynte småsvärja för sig själf öfver denna öfver-
svallande vänskap. Som styrman på båten hade
han en gammal fiskare, Bengt från Pärnå, en
duktig sjöman, hvilken dock redan på förhand
underrättade honom om att han i händelse af
strid strax komme att försvinna under däck.
Man måste tänka på gumman och barnen”, för-
klarade han. De tre sjömännen voro äfven kust-
svenskar. De två knektar som Mats Knutsson
lånat honom voro finnar från inlandet, som en-
dast en kortare tid varit i junker Mats” tjänst. :
GG ok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
