Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 190 —
och då knallade ett skott ur ett fönster och en
af de flyende föll.
,Lefve kung Gösta, död åt garparna", hördes
det ur portar och fönster. Borgare med hvita
bindlar om armen skyndade att förena sig med
herr Eriks folk.
Uppför östra Vallgatan bar det af, så svängde
garparna om Hörnet och rusade framåt Öfre-
gatan. De hade nu fått ett långt försprång. Vid
gatukorset mellan Öfre- och Tyskagatan stod
en truppstyrka orörlig. Fleming saktade farten.
,Här tyckes ändå bli strid. Men hvad ser
jag, knektarna där borta hålla vapnen rätt upp
och ned. Således vänner, eller åtminstone ej
fiender.”
De grefliga skyndade förbi de orörliga solda-
terna vid gatukorset. ;
Nej, nu förmår jag ej mer", utbrast herr
Erik. , Hjälp mig, rådman, att spänna upp har-
nesket. Åh herre Gud, jag tror jag kväfs",
flämtade han. ,Fort, fort spänn upp. Harnesket
trycker min mage.”
Rådmannen hjälpte Fleming till närmaste
trappa, där denne satte sig ned.
Det förbannade ölet, som gjort en så stinn
att harnesket ej längre går om en", pustade rid-
daren, Så lät han plötsligt höra sitt hårda
skrockande skratt. ,Ja, det här är då ingen
hjältebragd, Viborgs stad tagen utan strid; Men
desto bättre, desto bättre, kung Gösta blir både
glad och tacksam."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
