Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 195 —
förskrämda kvinnoansikten tittade ut ur stug-
dörren,
Rådmannen klättrade upp och visade sitt röd-
rufsiga hufvud öfver porten. Det var hans vän-
ner och bekanta, svenska borgare, som stodo
där utanför.
,Lefve Johan Deken, stadens värn och be-
friare", ropade någon i hopen. De öfriga in-
instämde.
, Tack, hjärtligt tack, vänner. Men nu ber jag
er att ej stanna här. Ni skrämma blott upp
kvinnorna. Borgmästaren är redan fången och
förd till herr Erik."
Deken växlade ännu några ord med borgarne,
hvilka snart aflägsnade sig. Han begaf sig till
stugan; han kände sig litet osäker då han öpp-
nade dörren, ty han visste ej, om han skulle
kunna förmå Malin att förlåta honom. Malin
hade ju på sätt och vis rätt, då hon kallade ho-
nom sin faders mördare, men han var fast be-
sluten att rädda sin gamla fiende. Han hade
intet skäl att vara borgmästaren tacksam — men
för dotterns skull —, Herr Erik komme säker-
ligen ej att vägra honom denna nåd. Han kunde
ju afsäga sig alla andra belöningar och taga herr
Jurgens lif som vederlag. Då han inträdde i
stugan, fann han mor och dotter sittande i ett
hörn tätt tryckta intill hvarandra,
Fru Greta såg upp. ,Nå, är du nöjd nu
frände", sade hon bittert. ,Har du hämnats nog
nu, då du sändt min husbonde till galgen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
