- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
13

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Id

((Jag bar valt de mörkaste färgor att utmåla
regementsförändringen af 1680; ty eljest har jag ej
kunnat ådagalägga skillnadea emellan Suveräniteten
af 1680 och 1772 års Regeringsform. För öfrigt»
— tillägger han — »har jag öfverallt sökt att hålla
medelvägen, ty jag skulle eljest utsätta mig för
förskräckliga kritiker, så mycket mer, som våra
fanatici under partitiderna alltid valde K. Gari den
elfte till sin hjelte.» — Ämnet och kanske äfven
behandlingen lära likväl synts Gustaf den tredje
betänkliga. Ändra och Tredje Delarne af
Schön-bergs Bref utkommo 1777 och 1778. Men den
första, med betraktelser öfver Carl den elftes
regering, är ännu i dag outgifven.

Den tredje förfalskningsperioden i Svenska Hi*
storien i afseende på omdömet öfver aristokratien
skall vara Gustaf den tredjes. Äfven häröfver yttrar
sig Herr F. lika afgörande och lika förhastadt.
Gustaf den tredjes regering var — eller blef —
såsom Gari den niondes, såsom Carl den elftes —
en epok af bittra partistrider. Men likasom Carl
den nionde ej erhållit sin plats i Sverges Häfder
efter partiåsigter, Så lära sådana ej heller komma
att bestämma Carl den elftes och Gustaf den tredjes
Ehuru olika Gustafs förhållaude till sin adel var
fore och efter 1786 års riksdag; derom är intet
tvifvel, att dét var just hans tidehvarf, som
gjorde beundran af Svenska aristokratien under
dess mest lysande tidehvarf till officiel, och att det
var Konungen sjelf, som dertill gaf tonen. Det
vore en orättvisa mot den tidens häfdaforskare ocb
häfdateknare att påstå, det deras åsigter härutinnan
servilt rättade sig efter konungens. De voro der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free