Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
på aristokratiens bekostnad. — Under striden
mellan Sigismuud och Gari återvände, ha vi sagt, alla
de gamla farorna, unionsplaner, hierarkiska förslag,
provinciella söndringar, dessa sistnämnda, på mer
än ett sätt. Vi finna dem först i de provinciella
Magnaternas, i de af Sigismund nämnda
Ståthållar-nes sjelfständighet. Glas Fleming tog flottan till
sig i Finland och söndrade sig uppeubart från
Svenska regeringen. Arvid Stenbock i
Östergötland nekade efterkomma Hertigens befallningar, och
stämdes fem gånger af honom till ansvar, utan att
lyda. Hans bröder Erik i Westergötland, Carl i
Småland visade ej större hörsamhet. Erik Sparre,
ståthållare i Westmanland och Dalarne, undvek väl
i det längsta att öppet bryta med Hertigen, men
visade snart sina verkliga tänkesätt. Sista gången
han höll ting i Dalarne, omgaf han sig med nära
nog kunglig ståt, lät hålla Yakt om sin person och
utskref stora kostgärder. Slutligen förbittrades
bönderne, hvilka iiau i början intagit med sin
vänlighet, så emot honom, att de ett par år derefter,
då ett falskt rykte utspriddes, att han var kommen
till Dalarne, Dalkarlarne utsågo tjugu starka
drängar att gripa honom i kyrkoherdens hus i Tuna,
såsom Carls fiende. — Vi finna den återväckta
provincialismen, för det andra, i försöken att åter
upplifva de gamla menighetsförbunden. Under det
så kallade Näftågets ohyggliga våldsamheter
förnyade Dalkarlarne sitt gamla förbund med
West-manlänniugar, Gestrikar och Helsingar, Vi skulle
kunna tillägga, för det tredje, att den politiska
provincialismen ännu tydligt framstår i
Ständernas eget förslag till Gari i Söderköping 1595: huru
framdeles skulle tillgå med riksdagar, — nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
