Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101)
. Förhållandet,med Lagerbring är lärorikt, är
varnande. I>et visar,, hnru äfven utmärktare män Are barn
af sin tid. Ingen kunde vä) tro sig mer höjd öfver
fordomar än Lagerbring. Man ser det af hans ständiga
utfall mot hedendomens, och i synnerhet mot
katolicismens och förra tiders så kallade fördomar. Och
likväl, huru är icke hans sinnesstämning, hans åsigter
vilseledda af fördomarna på hans egen tid?
Det är bekant, att den ultrarojalism ock det
adelskap 8om så Öppet framträdde i andra och sm mer i
tredje delen af Lagerbrings historia, hafv|i *f inånga
blifvit ansedda stå i sammanhang med de
tidsförhållanden, 1775 och 1776, under hvilka dessa arbeten blefvo
utgifna. Nyss efter 1772 års revolutionr och i
förtjusningen öfver densamma och öfver dess hjelte Gpstaf III,
hörde det till dagens ton och tidens anda att upphöja
konungamagten, på samma gång som konung Gustaf den
frfedjé, samt nedsätta den frisinnade svenska
aristokratien, på samma gång som man nedsatte frihetstiden.
Den unga, ännu icke missbrukade konungamagten af
1772; den unga, ännu af folkets kärlek och egna
förtjenster högt uppburna konungen,; de af honom s£
lyckligt qväf dä frihetstidens oredor och villor; de af honem
så gynnade litteratörernas jublande sånger — allt
bi-drög att åt den tidenä äoda och litterära alster gifva
en stark rojalistisk anstryknidg.
Å andVa éitfato! Den under frihetstidens Sista ar
häftiga spätotffngeii mellan frälse och ofrälse.;
frihetstidens villor, hvilka den sluge, efter popularitet jagande
Gustaf III, alltid skyllde nästaü uteslutande på adeln;
förhållandet^ att inam genoåk tådel uiot àtf&tokratien
vann gunst både hos folket, och hos konungen, som
fruktade adelns frihetssinne; —.slutligen det allmänna
europeiska tänkesättets riktning mot bördsaristokratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
