- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
49

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svarade sig med svärdet mot en mängd trashankar,
som med allehanda tillhyggen och kastvapen gingo
lös på honom. Jag igenkände italienaren Bartolo-
meus Bartolini. Hans hållning var förnäm och lugn
som vanligt och hans blickar uttryckte ingen fruk-
tan, endast förakt för de anfallande. Han förde sitt
vapen, ett långt rakt svärd, med stor skicklighet
på västerländskt sätt. Allt större och större blef
folkhopen, stenar och isklumpar regnade ned öfver
honom. Slöddret siktade väl. Röda och blå fläc-
kar syntes i hans ansikte. Ibland gjorde han rent
hus ikring sig, men i nästa ögonblick trängde hopen
åter på. Hela striden angick mig ej, men jag kunde
ej annat än beklaga, att en tapper man skulle falla
i en så oädel strid; för öfrigt har jag alltid haft svårt
att hålla mig från slagsmål och pärlament.

Jag tillsade Lembeke att sända efter stadsvak-
ten, ryckte till mig mitt svärd och befallde Semjon
att följa mig. Vi störtade ut och banade oss skynd-
samt väg genom den öfverraskade skaran. Italie-
naren tog oss först för fiender, men jag tillropade
honom på tyska några förklarande ord, och nästa
ögonblick stodo vi på hvar sin sida om honom.
Bartolini fick nu rådrum och pustade ut, medan
våra vapen skyddade honom, men snart svingade
han sin pamp som förr. Det vimlade af fula skäg-
giga anleten, rufsigt hår, smutsiga röda näfvar och
trasiga kläder. Skällsord och skrän ekade mot väg-
gar och tak, packet röt och skrek; vi gjorde stöt
på stöt, hugg på hugg; stridsglädjen föll öfver mig
och jag slogs med detta glada mod, som utmärker
oss svenskar, då vi engång kommit i gång; „en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arkarlivar/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free