Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tycke och i så fall nära nog vidrig för en väster-
länning.
„Är det bojaren Koschkins husfru det gäller“,
frågade jag.
„Nej“, svarade munken, „det är en ogift kvinna,
jag borde visserligen ej säga hennes namn, men
om du lofvar att göra henne till viljes, kan jag
säga dig hvem hon är. Hon heter Anna Ilinischna
Rjapoloffskaja, den mäktige furstens dotter.“
Jag ryckte till och rodnade, dels af förvåning,
dels af glädje, men äfven af harm. Hon, den vackra
flickan med det oskyldiga utseendet och de strå-
lande ögonen, hon älskade mig, utan att ens hafva
talat med mig. Var hon så lättfärdig och så djärf,
att hon stämde möte med en främmande karl, en
utlänning, med hvilken hon visste att hon aldrig
kunde gifta sig. Lika godt, jag borde väl gripa
tillfället i flykten — hon var ej sådan jag trott
henne vara, men hon var vacker och hon älskade mig.
„Hälsa den som sändt dig“, sade jag, „och
säg att jag skall komma. Möt mig i afton vid
Koschkins port.“
Munken gick, och jag förnötte dagen så godt
jag kunde, i spänd väntan.
Vid solnedgången klädde jag mig i munkdräk-
ten och sedan det begynt skymma begaf jag mig
till bojaren Koschkins gård, där munken, fader
Pulheri, inväntade mig. Han förde mig skyndsamt
genom förstugan, förbi tjänareskaran. Jag var rädd
att någon skulle tilltala mig. Svarade jag ej, skulle
det förefalla besynnerligt, talade jag, skulle mitt
målföre strax röja mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
