Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Lill
bürg,- Pfaltzgrefven förföljde dem häftigt och tillfogade dem, innan de
hunnit öfver Moseln, betydlig förlust (777); några ordres, utgifne vid
deras uppbrott, meddelas i Arkivet (769, 770 och 771).
I början af Juni kom Fältmarskalken Horn till Maintz, Tör att
taga befälet öfver Rhenska armén. I samråd med Rikskansleren
beslöt han nu att gå till Coblentz, för att eröfra denna stad, hvilken
domkapitlet, tvärtemot de med Erkebiskopen öfverenskomna
neutralitetsvillkoren, inrymt åt SpBniorerna. I medlet af Juni afgick han
dit med 14,000 man samt lyckades efter några dagars belägring,
straxt efter Rikskanslerens ankomst, förmå Spaniorerna till dagtingan
(<L 23); fästningen öfverlemnades hfirpå åt Fransmannen (780 och 790).
Under tiden ankom från konungen befallning till Oxenstjerna, att han
skulle uppmana Landtgrefven af Hessen att med sin armécorps afgå
till Franken, emedan Pappenheim förmodligen genom Thüringen skulle
söka förening med Wallenstein och Churfursten af Bajern (787).
Emedlertid kom olyckan vid Volkmarsen emellan. För att uppmuntra
Landtgrefven underrättade Oxenstjerna honom om Coblentz’ eröfring
samt om sin afsigt att framtränga till • Cöln; härigenom skulle
Pappenbeim säkerligen diverteras, tillfölje hvaraf Landtgrefven,
sedan han besatt sina tvenne hufvudfästningar (Cassel och
Ziegen-bayu), ganska väl kunde anträda tåget till Franken (790). Detta
hade den sednare likväl förmodligen icke gjort, om ej Pappenheim i
slutet af Juni öfver Cöln begifvit sig till Maestricbt, för att undsätta
denna stad, hvilken belägrades af Holländarne under Prinsen af
Oranien. I början af Juli marscherade Landtgrefven med 4000 man
öfver Kalten Nordheim och Neustadt a. d. Saale till Schweinfurth (799).
Vid samma tid var äfven Rikskansleren på marsch till Nürnberg.
Straxt efter Coblentz’ eröfring och just. som han ämnade fortsätta
vägen till Cölln, erhöll för andra gången konungens befallning att, jemte
Pfaltzgrefven, med 7000 man (se tvenne listor af d. 28 Juni i tredje
delen) marschera till Nürnberg (457). Rikskansleren skyndade med
den begärda styrkan tillbaka tijl Maintz, hvarifrån han — sedan han
för Horn redogjort för ställningen (792) samt anordnat lifsmedel
under marschen (793) — den 5 Juli uppbröt till Würtzburg, hvarest han
d. 13 inträffade. Landtgrefven, som redan d. 8 kommit till
Schweinfurth, förenade sig d. 19 vid Kitzingen med Rikskansleren. Under
tiden fortsatte Horn med återstoden af den Rhenska hären fälttåget i
Pfaltz, eröfrade Trarbach och Bernkastel vid Mosel, samt återvände
derpå i medlet af Juli (d. 14) till Maintz (803 och 804), för att
enligt konungens befallning vara i ordning att följa Oxenstjerna till
Stanken; emedlertid föreslog han att man skulle belägra Heidelberg,
lw«i9 garnison genom utfall oroade den kringliggande trakten, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
