Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
Svenska krigsfolkets styrka eck fördelning åren 1629—1632.
Ett bland de vigtigaste vilkoren for krigshändelsers rigtiga bedömande
är utan tvifvel en, så vidt möjligt, noggrann kännedom af de
stridskrafters styrka, hvilka å ömse sidor samtidigt kunna användas. Så
stor inverkan än politiska, moraliska och ekonomiska förhållanden
esomoftast må hafva på krigets vexlingar — en inverkan, som aldrig
får underkännas, och hvilken vid vissa tillfallen kan vara afgörande —
så utgör dock i en strid mellan stater, hvilka stå på samma
kulturgrad, öfverlägsenheten i antal ett så hufvudsakligt vilkor för
framgången, på samma gång som underlägsenheten oftast medför ett motsatt
resultat, att krigföringens förnämsta uppgift i alla tider varit den
att förskaffa sig den förra eller, om detta icke varit möjligt, ersätta
den sednare genom ett skickligt begagnande af terrängen och
förskans-ningskonsten. Krig är våld, och när man vädjar till våldet, måste i
de flesta fall den starkare erhålla öfverhanden.
Denna företeelse framträder så reguliert och visar sig alltid vara
så allmän och af en genomgripande beskaffenhet, att dess stora
betydelse svårligen torde kunna förnekas. Det oaktadt har man icke
sällan, och isynnerhet i förflutna tider, sett historieskrifvare — ja till
och med sådane hvilka till yrket varit militärer — underskatta
densamma på ett sätt, som varit lita missledande för historien, som för
krigskonsten. I stället för att vid skildringen af ett krig börja med
en öfversigt af stridskrafternes styrka och indelning å ömse sidor,
samt sedan under fortgången af berättelsen, så noggrannt som möjligt,
redogöra för de vexlingar, hvilka i detta hänseende förekommit; och
i stället för att dernäst lemna en framställning af krigsskådeplatsens
beskaffenhet, samt isynnerhet af de på densamma befintliga fasta
orternas läge och styrka — har man, med förbigående af dylika
nödvändiga grundbestämmelser, genast skridit till berättelsen om sjelfva
krigshändelserna. Dessa hafva sålunda icke allenast blifvit
svårbegripliga, utan stora misstag hafva skett i bedömandet af de verkliga or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
