Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— LXIV —
12 ß:dr + 3 X 3 = 21 R:dr o. s. v. Af N:o 1023 synes, på hvad
sätt regements-officerarne aflönades hemma och i falt; Öfv.-I^tn. hade
t. ex. hemma, liksom vid infanteriet, 1,000 D:r jemte inkomsten på
.kompanichefs-beställningen; i fält hade han i sold 100 D:r i månaden,
jemte 20 D:r på hvar och en af de fyra hästar han egde att hålla;
i läning hade han månadtligen 48 D:r, jemte 15 D:r för hvar häst.
Rytteri-majoren hade hemma i landet 240 D:r utom kompanichefs-lönen
(360 D:r), då infanteri-majoren blott hade den sednare.
Af N:o 1024 synas de aflönings-vilkor, som bestodos adelns
rusttjenst i Sverige. I fred underhöllos på hvarje kompani blott
ryttmästaren och 2 korporaler; dessa aflönades med månadsläning (månaden
beräknad till 40 dagar), bestående i en viss årslön samt dessutom 1\
D:r särskildt för hvarje häst, hvilket sednare belopp utgick som
hemmansränta; i krig fingo de sold, hvarifrån läningens belopp afdrogs*).
Alla andra charger tillsattes särskildt vid inbrytande krig, samt hade
då månatlig läning och sold som andra officerare. Manskapet
aflönades i krig lika med det värfvade.
De Est-, Liff- och Ingermanländske landssåtarnes — dervarande
adels rusttjenst — sold och läning uppgick till samma belopp, som
den Svenska rusttjenstens. Skillnaden var blott den, att i förstnämnde
provinser inga officerare underhöllos i fred, hvarföre alla vid uppbåd
fingo full sold utan afdrag (se N:o 1025). I hvad mån aflöningen
nedsattes i 1635 års stat, synes af N:o 1026.
Värfningspenningarne för det utländska fotfolket uppgingo före år
1630 i allmänhet till 8 R:dr, men sjönko derefter till 6, ja till och
med till 4 R:dr, enligt hvad de meromnämnde kostnadsförslagen
utvisa. Förmodligen härledde sig denna omständighet från det större
tillopp af folk, som egde rum efter Gustaf Adolfs framgångar.
Angående det sätt, på hvilket sold och läning ömsevis utgick, har man
för det värfvade fotfolket tillförlitligare underrättelser, än för något
annat truppslag. Så snart de blifvit mönstrade på löpeplatsen, erhöllo
soldaterne (såsom de till åtskillnad från de utskrifna knektarne
kallades) liksom alla andra värfvade trupper en hel månads sold. Men
sedermera beräknades för hela den öfriga tjenstetiden aflöningen
sålunda, att de tjenade för i månads sold och \ månads läning i
månaden. Det oaktadt utjvngo de hvarje månad blott en kel månads lär
rung. Återstoden, som kallades den »resterande eller rätta förtjensten»,
utdelades först då afràkningen skedde, d. v. s. efter hvarje fjerde
månads förlopp, vid hvarje års slut eller vid afdankningen, allt efter
*) Den häröfver upprättade staten är så att förstå, att afdraget redan är gjordt;
ryttmästaren skulle t. ex. hafva 100 D:r i fördel, men fick blott 52, då
Urningen, 48 D.r, blifvit afdragen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
