Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armeniernas fruktansvärda läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tar nu steget genom tiden fram till år 1908,
då, som vi alla veta, den ungturkiska
revolutionen ägde rum och Abdul-Hamid störtades
från tronen av ett parti, som utan tvivel hade öppna
ögon för landets allmänna efterblivenhet. Nya dagar
skulle alltså nu rinna upp för det gamla Turkiet.
Det är här intressant att iakttaga hur Turkiets
olika lydfolk då ställa sig till statsvälvningen.
Kurderna, som helt enkelt trivdes med det gamla
systemet och passade där, blevo det i det längsta trogna.
Balkanfolken voro snara nog att begagna sig
av förändringen för att taga sitt öde i egna händer
— i och med första Balkankriget 1912.
Armenierna däremot slöto genast och med glädje upp
kring det nya systemet, av vilket de hoppades just
precis vad de begärde: gamla löftens uppfyllande,
rimliga och nödvändiga reformers genomförande.
De blevo hastigt desillusionerade.
Som nyss nämndes, hade redan den gamle
Abdul-Hamid, frångående Turkiets tidigare och traditionella
fransk- och engelskvänliga politik, som bl. a. renderat
det de två makternas bistånd under Krimkriget,
börjat i stället närma sig Tyskland.
Det är väl inte osannolikt, att armenierna, när
revolutionen väl genomförts, hoppades på en viss
nyorientering, d. v. s. på att de demokratiska
västmakterna åter skulle komma till något inflytande på den
ottomanska inrepolitikens riktlinjer. Den tanken
måste ganska naturligt hängt samman med deras
långa längtan efter och insiktsfulla krav på
demokratisk nydaning.
I stället visade det sig, att det nya eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>