Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
har en gång uttalat det stora ordet: »Mitt namn
må bli skändat, blott fäderneslandet blir räddat». Men
även om det ej gäller de högsta tingen, vem vill
frivilligt låta sig skändas och ställas vid skampålen? Vad
skulle fäderneslandet ha för vinst av att en av dess
söner oförtjänt gällde som en narr eller skurk. Därför
ställer jag mig här på den breda stenen och ropar:
» Här står jag, en redlig och förståndig man, är det någon
som tror sig kunna ställa mig på grannplatsen, han må
komma. Jag lever ännu och vill utmana honom».
De som känna mina öden, förstå meningen med denna
förkunnelse. Något vidare kan jag icke säga om dessa
ytterkonturer, än att vad beträffar mina ungdomsår
mycket måhända kan synas vara för vidlyftigt skildrat.
Jag tror inte, att det är ålderdomens pratsjukhet, som
kommer fram i denna brett utförda framställning utan
en helt naturlig glädje vid det föregångna som ej blott
för mig är förgånget. Människorna och tingen, ja
1780och 9o0-talets hela liv stå redan liksom ett par hundra
år ifrån oss, så oerhört har tiden förändrats under de
senaste femtio åren. Jag inbillar mig att dessa
skildringar såsom bilder av för länge sen svunna dagar även
skola glädja de nu levande.
Jag själv, vad är jag, vad är jag mitt bland dessa
för länge sen förbleknade bilder. Såsom jag sagt ett
flygande blad bland miljoner flygande blad, som flyta
på tidens ocean, tills de för alltid sjunka. Men
jag ser ej något skäl, varför detta blad, så länge det
ännu flyter, skall tåla att man kastar smuts på det.
Den ärans solstråle som lyser på var enskild man är
också helig för fäderneslandet; allt annat är likgiltigt.
Glömma också människorna fort, så glömmer ej Guds
kärlek ett stoftgrand i sin värld. Man kan ej tänka nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
