Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
ur töcknet och dysterheten frambröt så småningom
en liten smula sol.
Dock skall ingen tro, att jag alltid var ensam och
glädjelös, nej, jag fann också min kamratkrets och en
som jag höll mycket kär. Skridskoåkning, kägelbana,
slädturer, promenader fattades ej heller, glada vandringar
över Rügen eller med den ene eller andre till mina
föräldrar i Löbnitz. Härtill kom också att min bror
Fritz, vars vägar dock mycket skilde sig från mina
(jag menar inga dåliga) efter två år som lärjunge i
prima kom in i skolan, och att jag fick Lauritz Stenzler,
till rumskamrat. Jag som den äldste skulle vid behov
handleda honom vilket Fritz, som här snart också vann
ett gott namn, mindre behövde.
Men för allt det goda och bästa förblev
föräldrahemmet mina tankars och känslors fasta borg, och till
huru många platser och människor jag än hade tillträde,
drogs jag ingenstädes så mäktigt som till dessa min
tillvaros rötter. Strax efter min avresa till Stralsund hade
vi flyttat till fastlandet fyra mil nordväst om vår forna
boningsort, och hemmet hade blivit betydligt utvidgat.
Min far hade tre mil från Stralsund på vägen mellan
nämnda stad och Rostock förpaktat de s. k.
Löbnitzgodsen (flera gårdar och byar). Dessa gods hörde ock
till Putbus, och min far hade nog för detta arrende
huvudsakligen att tacka det inflytande som vår patriark Hinrich
hade hos änkegrevinnan. Detta stora företag bar sig
snart mycket väl för honom. Den franska
omstörtningen och andra händelser drevo under flera år
sädesprisen till én ovanlig höjd och den som nu skötte
lantgods hade möjlighet att vinna.
Här var nu åter något av Schoritz och mer än Schoritz,
ehuru det heliga havet fattades. Löbnitz var också en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>