- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
126

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

var också den skickligaste talare och därför gärna
deltagare i de offentliga disputationerna, där folk förvånade
sig att denne, som de sällan sågo i lärosalarna, och
som blott var berömd för sin värja, visade sig så
färdig i omni scibili.

Mina universitetsresor gjorde jag enligt min metod
till fots liksom andra utflykter genom fäderneslandet
och detta ej blott för att visa eller göra mig stark utan
också för att lära känna människorna, vilket för varje
dag blev en allt lidelsefullare, jag kan säga
naturforskardrift hos mig. På min hemfärd från Jena vandrade
jag över Leipzig, Dessau, Quedlingburg, genom Harz,
Braunschweig till Celle och for sedan över
Läneburgerheden med postskjuts till Hamburg, där jag stannade
några veckor och fick beundra Schröder i flera roller,
även såsom kung Lear. — Men jag fruktade att tränga
mig på berömda män, och jag har, där de flesta göra
för mycket, gjort för litet. Till och med Goethe
hade jag blott sett på avstånd. Mot slutet av oktober
var jag åter i Löbnitz.

Här satt jag nu åter tvenne behagliga år, i det jag
undervisade mina bägge yngsta syskon och studerade
för mig själv eller som det väl hellre skulle heta
repeterade. Jag hade under de senaste sex åren efter min
flykt från Stralsunds gymnasium, då jag blivit min egen
herre, med den lystna hetshunger som utmärker all
levande ungdom, smakat på allt möjligt, däribland också
stundom rå och oduglig, åtminstone för min mage
osmältbar föda. Detta började nu liksom sjunkna öar
i världshavet att komma upp på ytan igen och en del
också att ta gestalt. Jag hade länge varit försjunken i
mig själv och en drömmare skulle jag nog i många
stycken alltid förbliva. Omväxling och förströelser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free