- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
283

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

283

av Guds nåde — jag har alltid sagt av Guds vrede
— var så att säga Europas kejsare. Ej heller Tyskland
fanns mera, det var emellan 1806 och 1813
fullkomligt förslavat och skattskyldigt. Allt var i upplösning,
även de flesta människors tankevärld, alla deras känslor
och tankar flögo omkring utan mål likt vilsna fåglar,
vilkas skogar och bon äro nedhuggna och nu söka sig
nya boplatser. Tiden var lössläppt, människorna sleto
sig lösa, och framför allt trodde narrar och äventyrare
av alla slag sig ha förlig vind och hissade fulla segel
på sina narrskepp. Hur skulle jag då kunnat undgå
att dylika lätta fåglar med sina äventyrliga planer och
framför allt med sitt hemlighetskrämeri ibland också
under det allmänna virrvarret sträckt sin flykt till mig.
Men jag har dock haft föga besvär av dem. Kanske
sade dem instinkten, som går som en fin andlig ström
.mellan människorna, att deras irrbloss måste släckas ut
vid min isköld. Jag kan och vågar här säga, att inte
en enda sådan dåre ett enda ögonblick fört mig bakom
ljuset. Ty hur töcknigt och oklart det ofta sett ut i
mitt inre, för yttervärlden har Gud givit mig skarp blick
och klart förstånd och jag har aldrig haft svårt att skilja
på svart och vitt och på svarta och vita människor.
Och hemlighetsmakeri och hemliga sällskap har jag
ej ens i ungdomen haft lust för, fastän den omogne
ju så lätt låter sig lockas av skimrande töckenbilder,
och under mannaåldern har jag efter övertygelse och
samvete hållit dem på avstånd. I ordnar har jag
visserligen varit, först som pojke i den ovan omtalade
grovbrödätarorden !’, sedan som student i Greifswald i en
annan förening, som också blott hade dygden till mål och

! Se berättelserna om skolpojksåren. Ö. u,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free