Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ledes sönderslogos semaforerna och järnvägsdriften blef
härigenom på långa sträckor omöjliggjord under flera dagar.
Under spårvägsstrejken i Nürnberg 1902 kilade de
strejkande järnstycken in i mellanrummen mellan skenorna och
förhindrade därigenom vagnarnes cirkulation.
I Barcelona och Belgien inträffade ofta, att på en fabrik
de få anhängarne af generalstrejken tvingade de öfriga till
arbetsinställelse därigenom, att cle på ett Äntligt sätt gjorde
maskinerna obrukbara. Så t. ex. ströddes smärgel i maskinernas
oljebehållare eller också kunde genom ett fastare tillskrufvande
af en skruf den största maskin bringas att gå sönder eller explodera.
1 maskinfabrikerna kastades järnbitar mellan kuggarne i
maskinerna, hvarigenom dessa gingo sönder. Under
generalstrejken bland grufarbetarne i Nordamerika i oktober 1903
och i Bilbao i Spanien förstörde arbetarne förtimringarne och
ställningarne i grufvorna, så att allt. tillträde till grufvorna för
lång tid var omöjliggjordt. De betjänade sig härvidlag af
yxor, eld och dynamitpatroner. Särskildt voro de synnerligen
förtrogna med användningen af de senare. Under
generalstrejken i Holland inträffade flera fall, då de strejkande sänkte
ett fartyg eller en pråm tvärs öfver segelleden i kanalerna,
hvarigenom hela skeppsfarten i dessa afbröts.
Strejk bland hamnarbetarne, hvilka vägra att lossa
far-tygsladdningarne, förhindrar också anskaffandet af
konsumtionsföremål sjöledes.
I färsk erinran äro berättelserna från generalstrejken i
Barcelona, hvarest bourgeoisin af fruktan för de strejkande
själf stängde sina butiker och därigenom formerade de
strejkandes antal med de däri anställda biträdena. Proletärerna,
drifna af hunger, stormade så lifsmedelsbutikerna, hvilka
soldaterna beordrades att försvara. Allmänt bekant är också
följande humoristiska detalj från Barcelona:
»Då soldaterna beskyddade en del matvarubutiker, kunde
fortfarande den rika bourgeoisin skicka sina tjänstflickor att
göra inköp hos slaktarne och bagkrne. I alla tvärgator och
vid ingångarne till vederbörandes hus placerades därför
strejkande, som togo lifsinedlen från tjänstflickorna för de
strejkandes räkning.»
Den tanken, att under en generalstrejk använda sig af
arbetarnes produktions- och konsumtionsföreningar till
proviantering af de strejkande har uppgifvits, emedan man efter kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
