- Project Runeberg -  Blad ur spanska proletariatets historia till tioårsdagen av Michel Angiolillos avrättning /
23

(1908) [MARC] Translator: Gottfrid Ljungdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

och förklarade att de ej hade något att skaffa med de

anarkistiska banditerna utan ogillade deras handlingar.

* *

*



Om man betraktar Spaniens karta synas städerna
Barcelona och Cadiz som två motsatta punkter av
landet, som två poler, omkring vilka man kan vrida
kartan. De äro också de båda brännpunkterna för
Spaniens revolutionära liv. Sedan oavhängighetskrigen
på Napoleons tid och tills i dag ha de varit
huvudpunkterna för all revolutionär rörelse. Varje rörelse i
Katalonien finner sin motsvarighet i Andalusien och
omvänt.

Det beslöts att storma staden Xerez (60,000
invånare) för att därifrån utsträcka rörelsen över hela
Andalusien. Natten till den 9 jan. 1892 skulle c:a
5,000 anarkister samlas på fria fältet för att marschera
mot staden. Men rägn och storm under denna natt
gjorde emellertid att blott 5- à 600 man kommo —
vilka det oaktat beslöto att bryta upp. Utan motstånd
trängde de in i staden. Några affärer blevo plundrade,
skott växlades — men arbetarbefolkningen förblev
likgiltig. Det blev intet annat övrigt för rebellerna än
att draga sig tillbaka, dock föll ingen i händerna på
soldaterna. I sin ångest var borgarklassen så mycket
mera förbittrad, enär den icke visste till vem den skulle
stödja sig. Den beslöt alltså att i sin’ enfald utkräva
hämnd på arbetarklassen.

Ledarne för arbetarorganisationen, bland vilka
befunno sig agitatorer och medarbetare i arbetarbladen
blevo — utan att en skymt av bevis fanns därför att
de voro närvarande vid revolten odömda: några till
döden, andra till tvångsarbete. Åter lyckades man
genom tortyr framprässa alla önskade "bekännelser"
och fyra av våra bästa kamrater Lamela, Zarzuela,
Buisqui och Lebrijano dogo på pinbänken. Andra
åter sändes för alltid till Ceuta och Mellila (spanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:00:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aroller/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free