- Project Runeberg -  Tal om Sveriges naturförhållanden och om den inflytelse de äga på dess näringar och slöjder /
6

(1828) [MARC] Author: Carl Arosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dag det största inflytande på hvad landet är,
för sina bebyggare. Jag har redan sökt fästa
Eder uppmärksamhet, Mine Herrar, på den
förunderliga olikhet i temperatur, som utmärker
Scandinavien ifrån andra länder under samma
polhöjd. Jag vet ej om detta förhållande ännu
är till sina orsaker utredt. Icke kan
egenskapen af en halfö tillfridsställande förklara det,
ty detsamma skulle då gälla t. ex. om
Kamtschatka. Man säger, att en mera långvarig
odling kan hafva så betydligen förmildrat
climatet, men i den beskrifning vi äga qvar från den
Massiliensiska Pytheas 300 år före Christi
födelse, talas redan om Thule, såsom ett
sädesbärande land, och på de sednare århundraden
synes ej den visserligen mycket uppdrifne
culturen hafva åstadkommit någon tilltagande
förändring i detta afseende. Man kunde dessutom
fråga efter just den orsak som ifrån början gjort
Scandinavien företrädesvis begärlig till bostad
för ett åkerbrukande folk. Man plägar anföra
det skydd som fjällryggen ger emot nordanvinden;
men äfven norr om fjällen, vid Altens fjord,
är Scandinavien mycket blidare än andra lika
nordliga länder. Mig tillhörer visst ej att våga
en gissning, men skulle det ej vara möjligt att
i sjelfva jordens innandöme, i sjelfva
grundvalen för de hällar hvarpå vi trampa, kan finnas
någonting eget, som bestämmer en mot andra
länder olika utveckling af den cosmiska
vexelverkan, hvilken vi kalla värma och köld?

Vare detta huru det kan. Säkert är att
sjelfva landets egna delar sins emellan förete
climatiska olikheter, som ej ovilkorligt rätta sig,
hvarken efter latitudsgraden, eller efter
upphöjningen öfver hafsytan. Ifrån Lund till Wexiö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:00:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arostal/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free