Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1o
hvaremot hans R. glauca är R. bifurca
Hoffm.. — La marek och Poiret upptogo
15 arter, af hvilka några ej tillhöra denna
familj, såsom R. fruticulosa och
arach-noidea FI. D.. — I sednare tider begagnade
Raddi till sin uppljrsning Mich eli’s
Herbarium och samlade arterna på samma
växt-platser, på hvilka Micheli funnit dem,
samt återupptog de af Micheli bestämda
arter och afbildade dem. De flesla nyare
Botanister hänförde likväl Micheli’s
arter till R. glauca och crystallina.
Arterna af Afdelningen Corsinieæ voro
länge förbisedda. J. F. G m e 1 i n upptog först
en af dem med namn af Riccia reticulata [R.
coriandrina Spreng.) och Raddi bestämde
den såsom eget slägte med namn af
Cor-sinia (Güntheria L. C. Trevir.). Den
andra arten är den, b vilken Raddi
benämnde R. pyramidata och hvilken blef
af Bi sch off bestämd såsom eget slägte
med namn af Oxjmitra. Samma Förf:re
har ock noggrant beskrifvit det hitintills
ofullständigt kända slägtet Sphærocarpus.
— Efter Micheli’s- tid äro 13 arter af
Riccia upptäckta ocli beskrifna, och Förf.
anmärker, att antalet af alla kända
Ric-cier vrider sig emellan 17 och 27,
alltefter som man i hänseende till
hopdragning eller åtkiljande af beslägtade former
följer den ena eller den andra åsigten.
Derefter anföras de af särskilda
Författare gifna åsigter af Riccieernas
Anatomie och Physiologie.
3. Om Riccieernas byggnad,
vegetation och fortplantning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
