Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värmen, som bestod deri, att den kropp
de ville undersöka, pulvriserades och en
gifven vigt deraf inlades i en cylinder af
poleradt silfver, i hvars centrum kulan af
en ganska känslig thermometer var insatt,
under det att thermometerröret utgick ge- ’
nom ett hål på locket. Cylindern
uppvärmdes sedan till t. e. -J- 25° eller 3o°,
innestängdes i förtunnad luft af 2 millimeters
pression och i ett rum utpå omgifvet af is. När
cylinderns temperatur hunnit till 10 gr.
öfver o°, observerade man tiden för
afsval-ningen från 10 till 5. Af afsvalningstiderna
beräknade man sedan den egentliga värmen.
De funno då att de enkla kropparnes
egentliga värme står i ett bestämdt förhållande
till de quantiteter syre de förmå upptaga
och slöto deraf att den relativa vigten af
kropparnas atomer förhåller sig som deras
egentliga värme. Detta förhållande är för
chemiens theorie af den yttersta vigt, om
det bekräftar sig. Jag bör likväl erinra att,
bland de metaller, som Dulong och Petit
undersökt, inträffade åtskilliga undantag
från det relativa förhållandet emellan
atomerna, som vi funnit af
mättnings-capaci-teten, så att då atomens vigt beräknades
från det egentliga värmet, t. e. hos vismut,
bief den i§ gång hvad den väger efter
vismut-oxidens analys, med förutsättande att
denne består af en atom metall och 2 at.
syre, platinans åter blef blott hälften,
silf-rets dubbelt så stor och koboltens endast
I af hvad hvar och en väger då den
beräknas efter mättnings-capaciteten. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
