Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afkyles 267 grader, så måste den bli
reducerad till en absolut frånvaro af värme, och
således följer, mena de, af lagen för
gaz-arternas delatation, att vid 266* grad
under fryspunkten finnes det absoluta o°.
13e nzenberg har försökt ett annat sätt
att bestämma denna absoluta nollpunkt
Daeton hade representerat de olika
quanti-teter värme, som innehållas i vatten i dess
3 olika tillstånd af fast, flytande och
luftformigt, med inuti hvarandra ställda
cylindriska målt, hvilkas diametrar skulle
förhålla sig som g, 10 och i5|. Benzenberg
föll då på den ideen att, om dessa
cylindrar betraktas såsom måttkärl, hvilka skola
jemt rymma vde relativa
värme-qvantiteter-na, och man beräknar den högd de med
denna diameter måste hafva for att fyllas
af värmet, så tillkännager denna högd
af-Ståndet från det absoluta o. Han finner
detta o genom trenne särskilta beräkningar
omkring y5o0 grader under fryspunkten. Jag
har anfört detta, ej för det att resultatet
är rigtigt; men för det att det sannolikt
skulle så vara om någonsin en basis för
cal-eulen kunde finnas; men de af Dalton
antagna talen äro oriktiga ; ty om han sökt
blott att jemföra vattnets egentliga värme i
dess 3 olika tillstånd, så äro de oriktiga,
derigenom att vattengazens eg, värme är en
ringare qvantitet än isens, d. ä. att det
fordras en ringare quantitet värme att
upphöja temperaturen af ett skålpund vattengas
en grad, äii att höja isens temperatur en
*) Gilbekts Annalen 181g. St. 4, p- 363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
