Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ädla metallerna, t. c. platina, guld, silfver,
särdeles om clesse äro bragte i pulverform,
så upphettar den sig oeh det öfverflödiga
syret afskiljes i gazform. Är den
con-centrerad och en droppa deraf fälles på
fint fördeladt guld eller silfver, så
sönderdelas den med en smäll och i mörkret
ser man eld. Utspäder man vät-super
oxiden med vatten och inlägger deri fint
för-deladt guld eller silfver, så bortgår genast
syrgas med. fräsning, och kärlet upphettas
ofta så, att man ej mer kan hålla det i
handen. Metallen oxideras eller förändras
der vid icke det minsta, man kan ej
upptäcka något det minsta tecken till så kallad
chemisk verkan emellan vätskan och
metallen, och det enda som härvid synbart
föregår, är vätskans uppvärmning och
syrga-zens bortgående. Göres försöket med
oxider af guld eller silfver, så inträffar
samma phenomen, men äfven oxiden förlorar
då sitt syre, som bortgår i gazform tillika
med väte-superoxidens, och vatten samt
reducerad metall återstå. Superoxiderna af
mangan och bly verka som de ädla
metallerna, men de behålla sitt syre, så att de
blott afskilja syret ur väte-superoxiden.
Detta högst besynnerliga och med de vanliga
chemiska phenomenen så stridiga
förhållande, synes härröra från den contacts
electri-citet, som genom metallens beröring med
superoxiden uppkommer, ehuru de phenomen
af contacts-electr., som vi förut lärt
känna, ej äro tillräckliga att förklara livad som
här föregår. Vi hafva dock skäl till denna
gissning af följattde omständigheter : de me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
