Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r3
<•
nr ett kärl som häller en bred massa på
en gäng’. Under denna afsvalning
kristalliserar tennet, men ytan deltager deri endast
ofullkomligt, hvarföre denna måste med en
syra aflösas. Man lägger derföre blecket i
en blandning af svafvelsyra ocli
salpetersyra med vatten, som efter några ögonblick
har upplöst det i ytan sittande tennet,
hvarpå det upptages och tvättas först med
en lut af caustikt kali, som betydligt höjer
dess metallglans, sköljes derpå i rent
vatten, torrkas vid en lindrig Värme och
öf-verdrages med en genomskinlig
kopalfernis-sa. Man kan gifva bestämda riktningar åt
Kristallisationen genom små handgrep, t. ex.
om man på en redan upphettad och med
vatten afkyld plåt, på baksidan ritar med
en het lödkolf, doppad på ändan i smält
tenn, så smälter tennet tvärligenom plåten
och teckningen blir af syrornas åverkan på
andra sidan synlig genom en annan
riktning af kristallerna. Upphettar man en
förtennad bleckplåt öfver lägen af en
sprit-lampa, så’smälter tennet rundtomkring och
bildar en rund fläck, hvars omfång ökes ju
längre lampan hålles ùnder. Då lampan
borttages, blir det ställe, der lägen
verkade, medelpunkten för en kristailisation, som
liknar en stjerna. Endast Engelskt tenn
passar härtill rätt väl, emedan det är fullt rent.
Derföre lyckas det i synnerhet bäst med
Engelskt förtennadt jernbleck. Vill man
förtenna sina plåtar sjelf, så gör man, efter
"Wagenmanns försök, bäst att sammansmälta
tennet med silfver, hvaraf tennets
kristallbegär betydligt ökes.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
