Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«f denna besynnerliga kropp anses såsom
«mm outrée Id.
E, D vy y bar ånyo undersökt den pla- GrU
tinaoxid han trott sig hatVa upptäckt och VxidL
hvilken han kallar grå platinaoxid. 100 d.
platina skola deri loren a sig med ii.p d.
syre, i hvilket fall platinan har 3 oxider,
hvilkas syre förhåller sig såsom 2, 3 och 4*
Pelletier, en Fransk ’Chemist, har ge-
Gnia-110m en series af ganska inlr.essanta försök "gCll.
visat c) att guldets oxid endast förenas
med saltsyra till salter, oeli att den ej har "*
någon frändskap, hvarken till salpetersyra,
svafvelsyra 8cc. som väl upplösa litet deraf
då de äro concentrerade, men fälla ’ oxiden
åter då de utspädas. Deremot förenas
guldoxiden med alkalierna och de alkaliska
jordarterna till egna salter, der guldoxiden
spelar en syras rôle. Pelletier kallar dessa
föreningar Aurate«r. Han fann att om man
kokar saltsyradt kali eller natron med gukU
oxid, så delar sig guldoxiden emellan
syran och alkalit, lösningen • blir guldhaltig
och innehåller saltsyradt kali och kali—
aurat. Om saltsyrad guldoxid fälles af
talkjord, fällningen tvättas väl och kokas
sedan med kali, så får man kali-aurat utan
saltsyra. Med jodsyran kan guldet förenas
endast i form af guldoxidul. Pelletier
har analyserat denna förening och trott sig
deraf finna att guldoxiden håller 2 procent
mindre syre än vi förut trott, hvilket dock
synes vara en förhastad slutsatts.
*) Annales de Chimie et de Phys, T. XV. p, 5.
och p. n5.
é
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
