Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likartade inre förhållanden emellan
elementen, men ej samma element. Ilan har
funnit att arseniksyrade och phosphorsyrade
salter af samma hasis, i lika mättningsgrad
och förenade med samma antal atomer
vatten, kristallisera på samma sätt och likna
hvarandra äfven deruti att företrädesvis
antaga samma secundära grundformer. Han
har bevisat detta på dessa syrors salter med
kali, nation, ammoniak, baryt, blyoxid, och
på deras dubbelsalter med natron och
ammoniak. I dessa salter är det således för
kristallfiguren likgiltigt om syrans radical
är phosphor eller arsenik, oaktadt
arseniken af det kristalliserade saltet utgör en
vida betydligare vigtsdcl än phosphpren
(ungefär såsom : i) och Hauts sats är
åtminstone der oriktig. Af det egna i
arse-niksyrans och phosphorsyrans
sammansättning, drog Mitscherlich den slutsatsen att
kristallfiguren beror på antalet af atomer
och sättet huru de äro i binära föreningar
fördelade, men att elementens olikhet
der-vid kanske ingen förändring gör. Han
valde derlore till ett nytt fält för försök de
salter som fås af åtskilliga baser med
svaf-ve’syra Dervid upptäckte han aLt
svafvel yrad zinkoxid, svafvelsyrad nickel-oxid
och svafvelsyrad talkjord kristallisera lika
och innehålla hvardera i4 atomer vatten.
Här var det således likgiltigt om basens
radical var zink, nickel eller magnesium,
kristallformen blef ändå densamma. Svafvel-
*) Annales de Chimie et de Physique, T. XlV,
p. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
