Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pipe*
»in.
CincliO’
nin
och
Qiiinin
/’
Alla dessa sallbaser äro dragna ur
narcotiska till en del ganska giftiga vexter.
Desse äro likväl icke de enda som innehålla
dem, och man har träffat dem äfven i
andra. Professor Örsted i Köpenhamn har
funnit en kristalliserande saltbasis i peppar,
hvilken han kallat Piperin, och Doctor
Forchkammer har funnit en annan i
Capsicum annuum
Peixetier och Caventou, livilkas
arbeten i denna väg utmärka sig framför alla
andras, genom noggrannhet i utförandet,
riktighet i försöken och klarhet i
framställningen, hafva vid en undersökning af flere
arter Kinabark upptäckt tvenne egna
vegetabiliska saltbaser, af hvilka de kalla
den ene Cinchonin och den andre Quinin.
Båda finnas i kinabarken förenade med
ki-nasyra. De åtskiljas deri att cmchonin
kristalliserar i nålar, men quinine ger en amorph
mässa. Cinchonin är osmältlig och ger ick®
kristalliserande salter med phosphorsyra och
arseniksyra; deremot smälter quinine som
vax sä länge den håller vatten, och ger med
dessa syror kristalliserande salter.
Cinchonin mättar dessutom en större qvantitet
Syra än quinine. Grå kina innehåller
endast cinchonin, 2 skålpund gåfvo endast 3*7
gran deraf. G yl kina håller quinine med
litet cinchonin. 2 skålpund gåfvo 166 gran
*) Journal de Physique, Febr. 1820, pag. fy3.
Neues Journal &c. von Sciiweigger und Meihecke,
B. 29, p. 80.
*•■) Annales de Ghijui« et, de Physique. T. XV,
p. 28t) och 337.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
