Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vande luften, hafva länge varit föremål för
ganska skarpsinniga undersökningar. Sedan
man fann, att syrgas hehöfves för
ande-drägten, och att kolsyra dervid bildas, slöt
man att orsaken till djuriska värmen måtte
vara kolets syrsättning till kolsyra i lungan,
och således en gansk långsam
förbränningsprocess, Men man lemnade snart
uppmärksamhet åt den omständigheten, att
temperaturen i lungorna, der förbränningen sker,
icke är elet minsta högre an i den öfriga
kroppen, hvarföre således värme ej måtte
lösgöras der. Crawford sökte visa, att
orsaken dertill ligger deri, att det arteriella
(sitt öfverflöd på kol beröfvade blodet) har
en större rymlighet för värme än det
ve-nösa, hvaraf således följer att, då det
ve-nösa blodet förvandlas till arterielt, måste
(Jet upptaga en portion värme för att
kunna behålla samma temperatur som förut,
ocli genom denna omständighet upptages
det, genom kolsyrans bildning, frigjorda
värmet, utan att temperaturen hojes. Då det
arteriella blodet sedan i alla delar af
kroppen blir venöst och får ringare egentlig
värme, blir detta värme fritt qeh kroppen
uppvärmes, Denna i sanning snillrika theorl
ansågs för rigtig, äpda till dess Engelske
Chirurgen Brodie i8ii visade, att om man
afskär hufvudet på ett djur och sedan
artificiellt underhåller andedrägten, så
circulç-rar blodet som förut, förvandlas i arterielt,
ger ifrån sig samma qvantitet kolsyregas,
som innan décapitation, men det oagtadt
kallnar det vida snarare, än ett på samma
sätt dödadt djur, der andedrägten och bio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
